Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

 

Vad är sambandet mellan jordbrukets omvandling, industrialiseringen och folkökningen?

Jo, när man fick bättre jordbruksmetoder tex plogar och jordsammanslagningen så minskar dödligheten (mortaliteten) och dessa personer överlever. Effektiviseringen av jordbruket och industrialisering leder till stora folkökningen under 17-1800-talet.

 

Men varför började man plötsligt effektivisera jordbruket? Det kan vi tacka Upplysningstiden för. Nu börjar man tänka vetenskapligt, man ifrågasätter och vill ta reda på hur världen fungerar. Man uppfinner mediciner tex vaccinet, man listar ut att om man växlar grödor på åkern (ena året odlar man morötter, andra året potatis och tredje året låter man jorden vila) så blir jorden näringsrik och skördarna bättre. 

​

Att man börjar använda plogar (som ersatte människor) samt slog ihop jordarna, och att fler överlevde gjorde att det blev ett överskott på människor på landsbygden. Dessa människor söker sig in till städerna. Just exakt vid denna tidpunkt finns det även behov av arbetskraft i fabriker som ploppat upp i Storbritannien. 

Massvis med människor flyttar in till städerna för att jobba i fabrikerna. (Det sker en urbanisering). Detta överskott av människor är alltså en förutsättning för att den industriella revolutionen skulle dra i gång. 

​

​

​

​

​

SJÄLVHUSHÅLL: Från att ha framställt allt du behövde själv (alla kläder, all mat) så var du nu tvungen att köpa allt du behövde. Detta gjorde att ännu fler fabriker behövde etableras.

​

Upplysningen

 

Under upplysningstiden kom idéer som förändrade människors sätt att förhålla sig till vetenskap, religion och politik. 

Lär dig detta:

Allas LIKA värde

Makten i ett land bör DELAS så att inte någon blir enväldig (Se amerikanska revolutionen nedan)

​

 

Revolutionerna

 

Revolutioner, nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier

 

Förändringarna i samhället under industrialiseringen hänger nära samman med de nya idéer som växte fram vid samma tid. Dessa tankar (att vetenskap och förnuft var viktigt, samt tankar om allas lika värde) i kombination med nya maktförhållanden mellan olika samhällsklasser, bidrog till den amerikanska och den franska revolutionen. 

ort

De leder också till framväxten av politiska ideologier som liberalism, konservatism och socialism. 

​

Amerikanska revolutionen 1776

​

När Storbritannien som bäst håller på att kolonisera Amerika går det inte som tänkt för Kung Georg III. Han gör sina kungagrejer som alla kungliga gjort före honom. Han bestämmer, han krigar, han tar ut skatter av folket. Och när han sedan vill ta ut skatter i Nordamerika, av "Kolonisterna" (de britter som flyttat dit), säger dessa kolonister NEJ. De hade hört talas om upplysningens idéer om allas lika värde och att man borde dela makten, så de vill vara med och fatta politiska beslut och vara delaktiga i kungens beslut. Kung Georg hade aldrig hört på maken. Inga andra heller för den delen. Detta var första gången som några påstod att vanliga människor skulle kunna vara med och fatta beslut. De säger att VI VÄGRAR BETALA SKATT SÅ LÄNGE SOM VI INTE FÅR VARA MED OCH BESTÄMMA.

​

​

Givetvis så gick Kung Georg inte med på dessa tokerier. Det blev tjafs hit och dit, men kortfattat kan man säga att det blir krig som Kolonisterna vinner. De bildar då USA, skaffar sig en FOLKVALD ledare (president) och ser till att dela makten (Kongressen stiftar lagarna, Presidenten utför och Domstolarna dömer)

​

​

FRANSKA REVOLUTIONEN 1789

Kungen i FrankrikeLudwig XVI (16:e) gjorde också sina kungagrejer. Han krigade mot Kung George III borta i USA, hans fru ville partaja och tillråga på allt så blev det missväxt flera år på raken. Detta gör att även han får dåligt med pengar. 

​

Det finns tre samhällsklasser (stånd) i Frankrike på den här tiden. Adeln med alla fina jobb och ägare av skog och mark, prästerna och kyrkan med stor makt och stor rikedom, och sist kom det tredje ståndet: bönder och borgarna. Borgarna hade hört talas om den Amerikanska Revolutionen och de var inspirerade av den. Så när kungen samlade alla i parlamentet för att diskutera om även Adeln skulle vara med och betala skatt hände det något som vi kan tacka upplysningen för. Kungen hade slut på pengar och hans enda chans var att att komma åt deras pengar var att rösta om saken i parlamentet. Tyvärr så var rösterna väldigt orättvisa. Trots att det tredje ståndet utgjorde 97 % av Frankrikes befolkning räknades Adelns och prästernas röster mycket mer. Så givetvis röstades förslaget ner.

​

Nu blir det rörigt, men kortfattat kan man säga att det tredje ståndet blir förbannade och startar ett eget parlament, där alla ska vara lika mycket värda. Kungen blir avsatt, adelsmännen blir av med sina privilegier, alla blir jämlika (männen givetvis, kvinnorna fick vänta i 150 år till tills de fick rösträtt).

​

FÖLJDER AV FRANSKA OCH AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

​

Liberalismen= Borgarnas/handelsmännens ideologi. Människan ska vara fri. Staten ska inte lägga sig i människors liv och ekonomi.

​

Konservatismen: Adelsmännen och kyrkans ideologi, ändra inget i första taget. Låt gamla värderingar som kärnfamiljen och kyrkan bevaras.

​

MAKTDELNING: Makten i ett land ska utgå från folket och sedan delas så att några bestämmer lagar, men några andra ska genomföra det, och några andra ska döma och granska att lagarna efterföljs.

​

​

FÖLJDER AV DE INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

​

Socialismen: arbetarnas ideologi. Staten ska ta hand om sina medborgare, höga skatter ska göra att landets resurser fördelas jämlikt mellan alla så att klassamhället upphör.

​