Det är vanligt i nationella prov att du kommer att få se lite olika historiska källor och få diskutera om källorna är användbara eller inte. Ibland får man jämföra olika källor och bedöma om de passar till syftet man har med att använda källan:

​

Relevans/Användbarheten: När kan man använda den? Handlar källan om det man undersöker? (Även om det är åsikter kanske den är användbar om man vill veta hur folks åsikter kunde se ut på den tiden.)

​

Trovärdigheten måste självklart undersökas:

​

1) Vad står det i källan?/Vad visar källan?

2) Vad är det för slags källa? primär/sekundär, kvarleva/berättelse, äkta/oäkta

3) Vem har skapat källan? I vilket syfte?

4) Varför? Vad har skaparen för syn på det källan handlar om? Tar hen ställning för/emot något? Representerar hen någon särskild grupp? Har hen intresse av att visa vissa saker och dölja andra? (kallas TENDENS)

5) När? Skrevs källan långt efter den tid man vill undersöka eller är den samtida? Självklart vill man ha en källa så nära i tid som möjligt! 

6) Hur stämmer källan överens med andra källor? Vad kan likheter och skillnader bero på?

​

KONTINUITET & FÖRÄNDRING

​

Då är det bra om vi repeterar vad kontinuitet och förändring betyder.

​

KONTINUITET (continue-fortsättning) betyder att du ska se om tankar, händelser är LIKADANA i olika tider.

​

FÖRÄNDRING handlar om att tankarna, händelserna har förändrats.

​

2 olika slags källor

Kvarleva:

(ben, skelett) kläder, verktyg, byggnader. 

Berättande källor: Böcker, pergament, målningar, runstenar, muntliga berättelser, dagböcker, tidningar

​

​

​

​